De finns något...
... som gärna hade fått sprängas i luften... Något som ja aldrig mer vill se, något som jag aldrig mer vill höra något om...
Något som hade kunnat försvinna från jorden, och jag skulle inte ens sakna dom, jag lovar jag skulle aldrig ifrågasätta, jag skulle aldrig nämna deras ord eller deras namn. Jag skulle ALDRIG mer behöva prata om dom !
Gud va skönt de hade vart.. *drömmer mig bort*
Tyvärr ser inte alla i min lilla familj likadant på detta utan de e nog tyvärr bara jag... För J däremot hade han gärna gift sig med dom, bildat en familj me dom och han fullständigt avgudar dom ! De är hans liv och han kan tilloch med tycka om dom mer än mig ibland.. Haha..
De är inte OK ! Haha...
Skämt o sido...
Hur är de möjligt att ja avskyr dom så mycke samtidigt som han lever för dom? Hur går de ihop? Hur kan han vara så knasig?
Ni kan ju bara tänka er Hur mycke jag älskar honom när jag står ut me dessa monster var eviga dag ! Helt sanslöst mycke ! Undrar bara om han förstår de... Men om man tänker efter så måste han ju älska mig ganska mycke eftersom han står ut me mig också...
Haha... Ja blir knäpp av bara tanken... Medans ja ser fram emot en ledig helg i Danmark nästa månad, så ser han fram emot en vecka till Italien eller liknande... Knepigt...
Jävla monster är va de är.. Dessutom tycker jag att alla ser likadana ut så jag fattar inte varför man måste annordna mässor o grejer för att se dom, dom åker ju på vägarna jämt o ständigt, o alla ser likadana ut, olika färger och mer eller mindre lampor men ändå samma skit !
Nejnej... Ja struntar i dessa monster och håller mig till skor, väskor, barnkläder, bajsblöjor och min nya Iphone såklart !
Sen får ja väl stå ut med att någon gång ibland lyssna på när han berättar o pratar om lastbilarna eller när vi skall åka o titta på dom... Han följer ju faktiskt me mig ibland också...
Och han förstår ju helt o hållet mina intressen för exempelvis skor och skvaller !
Något som hade kunnat försvinna från jorden, och jag skulle inte ens sakna dom, jag lovar jag skulle aldrig ifrågasätta, jag skulle aldrig nämna deras ord eller deras namn. Jag skulle ALDRIG mer behöva prata om dom !
Gud va skönt de hade vart.. *drömmer mig bort*
Tyvärr ser inte alla i min lilla familj likadant på detta utan de e nog tyvärr bara jag... För J däremot hade han gärna gift sig med dom, bildat en familj me dom och han fullständigt avgudar dom ! De är hans liv och han kan tilloch med tycka om dom mer än mig ibland.. Haha..
De är inte OK ! Haha...
Skämt o sido...
Hur är de möjligt att ja avskyr dom så mycke samtidigt som han lever för dom? Hur går de ihop? Hur kan han vara så knasig?
Ni kan ju bara tänka er Hur mycke jag älskar honom när jag står ut me dessa monster var eviga dag ! Helt sanslöst mycke ! Undrar bara om han förstår de... Men om man tänker efter så måste han ju älska mig ganska mycke eftersom han står ut me mig också...
Haha... Ja blir knäpp av bara tanken... Medans ja ser fram emot en ledig helg i Danmark nästa månad, så ser han fram emot en vecka till Italien eller liknande... Knepigt...
Jävla monster är va de är.. Dessutom tycker jag att alla ser likadana ut så jag fattar inte varför man måste annordna mässor o grejer för att se dom, dom åker ju på vägarna jämt o ständigt, o alla ser likadana ut, olika färger och mer eller mindre lampor men ändå samma skit !
Nejnej... Ja struntar i dessa monster och håller mig till skor, väskor, barnkläder, bajsblöjor och min nya Iphone såklart !
Sen får ja väl stå ut med att någon gång ibland lyssna på när han berättar o pratar om lastbilarna eller när vi skall åka o titta på dom... Han följer ju faktiskt me mig ibland också...
Och han förstår ju helt o hållet mina intressen för exempelvis skor och skvaller !
(Bilden lånad av google.se)
Kommentarer
Trackback